lördag 3 november 2012

Vallmo i vinden

Just hemkommen från höstlovsresa till England packar jag upp mina souvenirer. Höst i England betyder vallmoblommor, "poppies" som man fäster på sitt ytterplagg med en liten nål. Kvinnor och män i uniform säljer poppies från slutet av oktober och in i halva november, och pengarna går till The Poppy Appeal, vallmouppropet, som fungerar som stöd till krigsveteraner och deras anhöriga. 

Genom att bära en poppy på kappslaget uppmärksammar man minnet av de stupade i krig, från "The Great War" (Första världskriget) och framåt - särskilt på Remembrance Day den 1 november. 



Poppies är verkligen stort i England. Beatles sjöng om dem i "Penny Lane", Spice Girls kampanjade för dem, och varje politiker med självaktning går runt med en blomma på kavajen i flera veckor för att ingen ska kunna missta henoms stöd till soldaterna. Det påminner lite om majblomman här i Sverige, fast med ett mycket starkare symbolvärde. Det betyder något att ha en poppy på sig.

Men det tycker inte alla att det gör längre. Symbolen har blivit utspädd, sa en man som menade att om så många bär blomman bara för att det förväntas av dem, kan det inte längre räknas som en aktion, en medkänslohandling. Det har blivit till ingenting, ett blaha, inte större än att ta på sig säkerhetsbältet i bilen. Bara tur att de som slogs i Första världskriget inte lever och kan betrakta eländet, menade han.

Det var intressant att observera vilken typ av människor i London som har en poppy på jackan och vilka som inte har det. Både kvinnor och män, men övervägande män. Typ alla över femtio. Bland de yngre mest killar i kostym som ser ut att jobba i City. Kanske har de själva varit i militären? Och sen finns det vita blommor också, som ett alternativ för dem som tycker att den röda associerar för mycket till militären. Vita poppies hedrar de som dött i krig, oavsett vad deras uppgift var.

Verkligen många människor bar blommor, röda som vita. Det slog mig hur levande kriget är för britterna, jämfört för oss i Sverige. Alla de där röda fläckarna på tunnelbanan symboliserar något. Någon. Det som Sverige tack och lov varit förskonat från. De otroligt många familjer som har förlorat en eller flera älskade i de många krig som Storbritannien har varit med i de senaste hundra åren. 

Därför framstår det som ödets ironi att det är just vallmo som brittiska soldater i dagens krig i Afghanistan slåss mot. Vallmofälten är grunden för talibanernas heroinproduktion och utgör därmed deras ekonomiska bas. En svensk soldat just hemkommen från utlandstjänst i Afghanistan berättade för mig att hon en gång där nere sett de brittiska styrkorna bränna ett stort vallmofält. Röken låg tjock över hela området. Det var inte utan att man kände sig lite dåsig den dagen, menade hon.

Sloganen "Keep calm and carry on" togs fram som propaganda från brittiska regeringen under Andra världskriget och var tänkt att höja moralen hos befolkningen vid en befarad tysk invasion av Storbritannien.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar